DUBAI, Förenade Arabemiraten – Vida Mehrania försöker rädda sin mans liv. Iran är planerad att döda honom inom nio dagar – senast den 21 maj.
För Iran är den 50-årige Ahmad Reza Jalali en spion för Israel. För sina kollegor är han en respekterad läkare specialiserad på katastrofmedicin, ett mycket krävande område. För Mehrunnia är han en älskad make.
“Det är en mardröm”, sa hon till The Associated Press från Stockholm, där hon bor med sin 10-åriga son och 19-åriga dotter som inte har sett sin pappa under de sex åren sedan han greps. “De vill offra min man.”
Mehrunnia ställer sina bleknande förhoppningar om Jalalis svenska medborgarskap och Stockholms försök att driva på att få honom frigiven. Omfattningen av dessa ansträngningar är oklart, även om den svenska utrikesministern ringde hennes iranska motsvarighet förra veckan och, tillsammans med EU, uttryckte ett kategoriskt motstånd mot dödsstraffet och krävde att Jalali skulle släppas.
Men det verkar som att Jalalis själva band till Sverige är det som fick honom att hamna i ett iranskt fängelse.
I Iran är vissa utlänningar brickor, både i Teherans interna politiska rivaliteter och i spänningarna mellan Teheran och västerländska huvudstäder, säger analytiker. Ett mönster av västerlänningar som plockas upp har blivit allt mer synliga sedan kollapsen av Irans kärnvapenavtal med världsmakter.
På onsdagen sade Iran att de grep två oidentifierade européer bara timmar efter att EU:s sändebud landade i huvudstaden i ett sista försök att rädda det trasiga atomavtalet.
Iran har fängslat minst ett dussin dubbla medborgare de senaste åren. De flesta av dem hålls fängslade för allmänt omtvistade anklagelser för spionage.
Här är en titt på krafterna som spelar i Jalalis fall.
Hur började det?
Jalali föddes i Irans nordvästra stad Tabriz. Han byggde en framgångsrik karriär i Italien och Sverige, publicerade över 40 artiklar i medicinska tidskrifter och undervisade över hela kontinenten. När ett iranskt universitet bjöd in honom till en workshop i april 2016 tänkte han inte två gånger på att delta.
Han såg aldrig sin familj igen.
Säkerhetstjänster öste upp honom, anklagade honom för att läcka detaljer om iranska kärnkraftsforskare som tros ha dödats av Mossad och förde honom till Irans ökända Evin-fängelse där han dömdes till döden.
Samtidigt har en milstolpe i Sverige för att ställa en före detta iransk tjänsteman anklagad för att ha begått grymheter till svars i Teheran.
De två fallen har oroligt sammanfallit. Hamid Nouri står inför rätta i Stockholm för krigsförbrytelser och mord som begåtts under Iran-Irak-kriget – en konflikt som upphörde för mer än ett kvartssekel sedan och som förföljer Teheran än i dag.
Vad händer mellan Iran och Sverige?
För första gången har flera iranier som överlevde massavrättningar i slutet av Iran-Irak-kriget tagit ställning i en svensk domstol.
Iran förnekar all koppling mellan den omtvistade rättegången och Jalalis dödsdom – som förklarades vara nära förestående förra veckan när de svenska domstolsförfarandena fick internationella rubriker. Irans talesman för rättsväsendet förklarade på tisdagen att Jalalis dom var slutgiltig. Hans familj tror att fallen har ett samband.
Anklagelserna i Sverige går tillbaka till 1988, efter att Irans dåvarande högsta ledare Ayatollah Ruhollah Khomeini accepterade en FN-förmedlad vapenvila. Medlemmar av den iranska oppositionsgruppen Mujahedeen-e-Khalq, tungt beväpnade av Saddam Hussein, stormade över den iranska gränsen från Irak i en överraskningsattack. Iran avtrubbade deras angrepp.
De falska rättegångarna mot politiska fångar började runt den tiden, där åtalade ombads att identifiera sig. De som svarade “mujahedin” skickades till sin död, enligt en rapport från Amnesty International från 1990. Internationella rättighetsgrupper uppskattar att så många som 5 000 människor avrättades.
Iran har försökt begrava detta mörka kapitel i historien. Men nu dras de känsliga minnena fram i ljuset. Tidigare fångar har berättat för den svenska domstolen att Nouri, en före detta iransk tjänsteman inom rättsväsendet, dömde dödsdomar, guidade dömda till kammare där de avrättades och hjälpte åklagare att samla in namnen på de som sympatiserade med mujahedinerna. Nouri förnekar inblandning.
Domen väntas i juli och om den befinns skyldig kan den 61-årige Nouri få livstids fängelse. Fallet ger eko i Teheran, där den hårdföra före detta rättsväsendets chef Ebrahim Raisi tjänstgjorde i de kommissioner som utfärdade avrättningsorder.
Iran är upprörd och fördömer förfarandet som “en orättvis och olaglig visningsrättegång”.
Iranska myndigheter har sedan dess häktat ytterligare en svensk medborgare, en turist som reser i landet, bekräftade Sveriges UD förra veckan.
Varför fängslar Iran utlänningar?
För fyra decennier sedan stormade unga iranska revolutionärer USA:s ambassad och tog 52 amerikaner som gisslan i 444 dagar. De släpptes 1981, men Irans politik för att ta gisslan tog aldrig slut, säger analytiker.
“Det ebbar och rinner, men det här har varit en ökända sida i den islamiska republikens spelbok sedan 1979”, säger Ray Takeyh, Iranexpert vid Council on Foreign Relations. “Iran fängslar vanligtvis utländska medborgare som ett sätt att få hävstång eller något annat från det andra landet.”
Taktiken har spruckit ut till allmänheten när fångbyten vinner genomslag. När Teherans kärnvapenavtal med världsmakter trädde i kraft 2016 flög fyra amerikanska fångar hem från Iran. Samma dag lufttransporterade Obama-administrationen Iran 400 miljoner dollar i kontanter.
Mer nyligen i våras återvände två brittiska medborgare som suttit fängslade i Iran i mer än fem år hem efter att Storbritannien reglerat en decennier gammal skuld till Iran.
Idag finns minst fyra amerikaner, två tyskar, två österrikare och två franska medborgare kända för att vara fängslade i Iran.
En FN-panel beskriver deras fängelse som en del av “ett framväxande mönster som involverar det godtyckliga frihetsberövandet av dubbla medborgare.”
Vad är Irans historia av att avrätta fångar?
Iran är en av världens ledande bödlar. I mars berättade FN:s särskilda rapportör för Iran för människorättsrådet att antalet avrättningar i Iran hade ökat till 280 förra året, inklusive minst tre minderåriga.
Avrättningen av utlänningar är dock fortfarande extremt sällsynt. Iran är inte offentligt känt för att ha avrättat en utlänning under de senaste två decennierna.
Dubbla medborgare som dömts till dödsstraff de senaste åren, som iransk-kanadensaren Hamid Ghasemi eller iransk-amerikanske Amir Hekmati, har fått sina straff omvandlade.
Förra året varnade FN:s rättighetsexperter för att Jalali stod inför svåra förhållanden och “närmade sig döden” eftersom hans hälsa snabbt försämrades i isoleringscell. Hans övertygelse, säger FN, härrör från ett erkännande som utvunnits under tortyr efter en orättvis rättegång.
Berövad på sömn under starkt ljus, väntar han på att den dag han ska tas bort för att dödas.
Det är en skräck som hans familj säger att de delar, till och med 3 000 mil bort.
“Det är tortyr… Det har helt tagit över våra liv”, sa Mehrunnia. “För andra länders politik lider vi.”