Finland och Sverige skulle kunna ansöka om medlemskap i Nato-alliansen med 30 länder inom några dagar, vilket får ett slut på decennier av militär alliansfrihet i ett historiskt skifte utlöst av Rysslands invasion av Ukraina. Här är en kort titt på bakgrunden och konsekvenserna av deras beslut.
Vad är Nato?
The North Atlantic Treaty Organization är en defensiv militär allians som bildades 1949 av 12 länder inklusive USA, Storbritannien och Frankrike för att motverka hotet om efterkrigstidens sovjetryska expansion i Europa.
Dess gemensamma säkerhetsgaranti bygger på artikel 5 i fördraget, som säger att ett angrepp på en medlem är ett angrepp på alla och förbinder medlemmarna att försvara varandra vid väpnad aggression.
Varför är inte Finland och Sverige redan medlemmar?
Båda ansåg att att gå med i alliansen skulle representera en onödig provokation av Moskva, och har därför länge fört neutralitetspolitik, och sedan alliansfrihet, för att undvika att antagonisera en stor regional makt.
Finlands bekymmer har till stor del varit praktiska: landet delar en 810 mil (1 300 km) gräns med Ryssland, utropade självständighet 1917 efter mer än ett sekel av Moskvas styre, och dess armé slogs två gånger mot sovjetiska styrkor under andra världskriget innan den avstod cirka 10 % av dess territorium.
Ett avtal från 1948 om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd med Ryssland isolerade Finland militärt från Västeuropa, även om Sovjetunionens upplösning och EU-medlemskapet sedan dess har gjort det möjligt för landet att ta sig ur Rysslands skugga.
Sveriges motstånd mot Nato-medlemskap har varit mer ideologiskt. Dess utrikespolitik efter kriget har fokuserat på multilateral dialog och kärnvapennedrustning och den har länge sett sig själv som en medlare på den internationella scenen, som körde ner sin militär efter det kalla krigets slut.
Den har återinfört värnplikten och ökat försvarsutgifterna sedan Ryssland annekterade Krim 2014, men många på den svenska vänstern är fortfarande misstänksamma mot det USA-ledda Natos agenda och hävdar att ett Nato-medlemskap bara kommer att öka de regionala spänningarna.
Varför funderar de på att gå med nu?
Finlands premiärminister Sanna Marin och hennes svenska motsvarighet, Magdalena Andersson, sa förra månaden att Rysslands invasion av Ukraina hade “förändrat hela Europas säkerhetslandskap” och “dramatiskt format tänkesätten” i Norden.
I grund och botten känner många finländare och svenskar i allt högre grad att ett gå med i Nato kommer att bidra till att hålla dem säkra när de möter en tydligt krigförande och oförutsägbar rysk ledare. Undersökningar visar att allmänhetens stöd för Nato-medlemskap har tredubblats till cirka 75 % i Finland och ökat till cirka 60 % i Sverige.
Ett Nato-medlemskap skulle innebära att Finland och Sverige för första gången får säkerhetsgarantier från kärnkraftsstater.
Skulle Nato välkomna dem?
Båda länderna bytte från formell neutralitet till militär alliansfrihet 1995 när de gick med i EU. De är redan Nato-partner, deltar i övningar och utbyter underrättelser med alliansen. Finland uppfyller redan Natos mål för försvarsutgifter på 2 % av BNP, medan Sverige är på väg att göra det.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har sagt att de skulle välkomnas “med öppna armar” om de ansöker och att anslutningsprocessen skulle gå snabbt, även om en formell ratificering av alliansens medlemmar kan ta flera månader.
Ur ett militärt perspektiv skulle tillskottet av Finlands och Sveriges väpnade styrkor innebära ett stort lyft för Natos tillgångar i norra Europa, fylla ett hål i alliansens försvar genom att fördubbla längden på dess gräns mot Ryssland och förbättra säkerheten och stabiliteten i Östersjöområdet. .
Vad har Ryssland att säga?
Ryssland har upprepade gånger varnat Finland och Sverige för att gå med i Nato och sagt att de “allvarliga militära och politiska konsekvenserna” av ett sådant drag skulle tvinga landet att vidta “vedergällningssteg” för att “återställa militär balans” genom att stärka sitt försvar i Östersjön, inklusive genom att sätta in kärnvapen.
Vladimir Putin ser Nato inte som en defensiv allians utan som ett hot mot Rysslands säkerhet. Han anklagar Nato för att ha blockerat hans övertagande av Ukraina och har krävt att Nato-trupper dras tillbaka från Östeuropa. Det är oklart hur han skulle reagera om han betraktar alliansens expansion i norra Europa som en existentiell fara.
Vad händer sen?
Finlands president, premiärminister och högre statsministrar träffas på söndag för att fatta ett formellt beslut om att lämna in en ansökan. Ett positivt beslut skulle sedan läggas fram för parlamentet för godkännande i början av nästa vecka.
Registrera dig till First Edition, vårt kostnadsfria dagliga nyhetsbrev – varje vardag kl. 07.00 BST
Sveriges styrande socialdemokrater har varit splittrade i frågan och håller ett internt samråd, med ett beslut även på söndag. Partiet förväntas allmänt stödja medlemskapet, vilket ger en överväldigande majoritet av parlamentsledamöterna för.
Svenska medier har sagt att ett slutgiltigt regeringsbeslut kommer att fattas på måndag, med en formell ansökan om medlemskap som ska lämnas in kort därefter. Många analytiker tror att de två länderna kommer att ansöka samtidigt.