Finland och Sverige skulle välkomnas in i Nato om de ansökte om att gå med, har allianschefen sagt i dag, i vad som skulle bli ett stort slag för Ryssland mitt i Vladimir Putins vaclande invasion av Ukraina.
Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, berättade på en presskonferens att alliansen med 30 medlemmar skulle arbeta för att övervinna “säkerhetsproblem” mellan de länder som ansöker om att ansluta sig och ratificeras – mitt i rädsla för att Ryssland skulle hämnas.
Han talade efter att Finlands premiärminister Sanna Marin sa att hennes land skulle kunna fatta beslut om att gå med i alliansen inom några veckor och opinionsundersökningar i Sverige visade också att en majoritet av befolkningen stöder medlemskap.
Om något av länderna väljer att gå med i alliansen skulle det markera en historisk rekonstruktion av den europeiska säkerhetsarkitekturen som har hållit på sedan andra världskrigets slut.
Sverige och Finland skulle vara ‘välkomna’ i Nato om de bestämde sig för att gå med, har allianschefen sagt (bilden, svenska stridsvagnar deltar i en Nato-övning i mars)
Finland, som utkämpade en kort men blodig konflikt med sovjeterna under uppbyggnaden av andra världskriget, har varit officiellt neutralt sedan undertecknandet av en pakt 1948.
Som en del av pakten gick Finland med på att aldrig gå med i en militär allians som betraktas som fientlig mot Ryssland, att aldrig tillåta dess territorium att användas för ett angrepp mot Ryssland och att upprätthålla en väpnad styrka endast i självförsvarssyfte.
I gengäld fick landet – som delar en 830 mil lång gräns med Ryssland – garantier av Moskva att det inte skulle attackeras.
Men efter Putins invasion av Ukraina som också hade fått säkerhetsgarantier i utbyte mot att de avstod från sovjetiska kärnvapen på dess territorium, sa Marin att hennes land måste ompröva sin utrikespolitik.
– Vi måste bedöma både kortsiktiga och långsiktiga effekter. Samtidigt måste vi ha vårt mål i åtanke: att säkerställa Finlands och finländarnas säkerhet i alla lägen, sa hon.
Utrikesminister Pekka Haavisto sa att Rysslands agerande i Ukraina har “totalt förändrat säkerhetslandskapet i Finland” och tillade att Finland måste vara beredd på “mer negativa militära scenarier”.
Samtidigt visar undersökningar i Sverige, som också har ett långvarigt neutralitetsavtal med Ryssland, att 60 procent av befolkningen nu föredrar att gå med i Nato om Finland gör det.
Jens Stoltenberg sa att Nato skulle arbeta för att övervinna säkerhetsproblem mellan länder som ansöker om att gå med i alliansen och ratificeras, mitt i rädsla för repressalier från Ryssland
Det kommer efter en rad hotfulla drag från den ryska militären under de första dagarna av Ukrainakriget, inklusive fyra stridsflygplan som kränkte landets luftrum över den strategiska Gotlandsön i Östersjön.
Stockholm har sedan dess avslöjat att två av jetplanen bar atombomber.
“Finland och Sverige får ofta varningar från Ryssland”, säger Chiara Ruffa, docent i krigsstudier vid Försvarshögskolan, till FRANKRIKE 24 förra månaden.
“Ingen tror verkligen att en attack är nära förestående, men det har blivit mycket tydligt att vi kommer att behöva förbereda oss för den eventualiteten”, tillade hon.
Ryssland har tidigare varnat för “allvarliga militära och politiska konsekvenser” om antingen Finland eller Sverige går med i alliansen.
Sergei Beljajev, chefen för den andra europeiska avdelningen vid det ryska utrikesministeriet, sa att åtgärder för att bli en del av NATO skulle tvinga Moskva att “revidera hela spektrumet av förbindelser med dessa länder och vidta vedergällningsåtgärder”.
Både Finland och Sverige har närmat sig Nato under de senaste åren i takt med att Ryssland blivit mer krigförande mot sina grannar och i mars ställde upp en gemensam brigad som en del av en träningsövning i Norge trots att de inte var medlem i alliansen.
Övningen var länge planerad, men Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari ökade intensiteten i krigsspelet.
Finland och Sverige ser båda över sina långvariga neutralitetsavtal med Ryssland efter att Putin beordrade sina trupper att invadera Ukraina redan i februari (bilden)
“Vi skulle vara ganska naiva om vi inte inser att det finns ett hot”, sa svenska majoren Stefan Nordström till Reuters.
“Säkerhetssituationen i hela Europa har förändrats och vi måste acceptera det, och vi måste anpassa oss.”
Stoltenberg meddelade i början av mars att Nato nu delar all information om kriget i Ukraina med Sverige och Finland.
Båda länderna deltar regelbundet i Natos möten. Vid övningarna i Norge sa Stoltenberg att “inga andra länder i världen” är närmare partner.
Men han noterade en viktig skillnad: “De absoluta säkerhetsgarantier som vi tillhandahåller för NATO-allierade, är bara för NATO-allierade.”
Som icke-medlemmar har Finland och Sveriges sammanlagda befolkning på 16 miljoner inte skyddet av Natos garanti att ett angrepp på en allierad är ett angrepp på alla.
Stoltenberg har sagt att det skulle vara möjligt att låta Finland och Sverige komma in “ganska snabbt.”
Nato har inte kommenterat vad en snabb process skulle vara; en talesperson för det amerikanska försvarsdepartementet sa att alla beslut skulle fattas av länderna själva, men att deras anslutning måste godkännas av alla 30 allierade.
“President Putin vill ha mindre Nato vid Rysslands gränser”, sa Stoltenberg i januari och syftade också på fler allierade trupper i sydöstra Europa, Polen och Baltikum. “Men han får mer Nato.”