ISTANBUL – Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sa på fredagen att hans regering skulle gå vidare med att ratificera Finlands NATO-ansökan, vilket banar väg för landet att gå med i militärblocket före Sverige.
Genombrottet kom när Finlands president Sauli Niinisto var i Ankara för att träffa Erdogan. Både Finland och Sverige ansökte om att bli NATO-medlemmar för 10 månader sedan i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina, vilket övergav årtionden av alliansfrihet.
Nato kräver enhälligt godkännande av sina 30 befintliga medlemmar för att expandera, och Turkiet och Ungern är de enda länderna som ännu inte har ratificerat de nordiska nationernas anbud. Den turkiska regeringen anklagade både Sverige och Finland för att vara för mjuka mot grupper som den anser vara terrororganisationer, men uttryckte fler reservationer mot Sverige.
“När det gäller att uppfylla sina löften i det trilaterala samförståndsavtalet har vi sett att Finland har tagit autentiska och konkreta steg”, sa Erdogan på en presskonferens i Ankara efter sitt möte med Niinisto.
FIL – De nationella flaggorna för medlemmarnas North Atlantic Treaty Organisation ses i Natos högkvarter i Bryssel, 12 oktober 2022.
“Denna känslighet för vårt lands säkerhet och, baserat på de framsteg som har gjorts i protokollet för Finlands anslutning till Nato, har vi beslutat att inleda ratificeringsprocessen i vårt parlament”, tillade presidenten.
Med Erdogans överenskommelse kan Finlands ansökan nu gå till det turkiska parlamentet, där presidentens parti och dess allierade har majoritet. Ratificering väntas innan Turkiet håller sina president- och parlamentsval som är planerade till den 14 maj.
I en kommentar om Turkiets vilja att överväga att ratificera Sveriges anslutning till Nato, sa Erdogan att det “beror på de solida steg Sverige kommer att ta.”
För att förklara skillnaden mellan de nordiska länderna ur Ankaras synvinkel hävdade Erdogan att Sverige hade “omfamnat terrorism” och citerade demonstrationer från anhängare av kurdiska militanta på Stockholms gator. “Sådana demonstrationer äger inte rum i Finland”, sa han. – Av den anledningen var vi tvungna att överväga [Finland] skilt från Sverige.’
Niinisto välkomnade Turkiets villighet att gå vidare på sitt lands bud men uttryckte också solidaritet med sin granne. “Jag har en känsla av att ett finskt NATO-medlemskap inte är komplett utan Sverige”, sa han.
Med hänvisning till ett Nato-toppmöte planerat till juli i Litauens huvudstad, tillade Niinisto: “Jag skulle vilja se i Vilnius att vi kommer att möta alliansen med 32 medlemmar.”
Turkiet, Finland och Sverige undertecknade ett samförståndsavtal i juni förra året för att lösa meningsskiljaktigheter om de nordiska staternas medlemskap.
Dokumentet inkluderade klausuler som behandlar Ankaras påståenden om att Stockholm och Helsingfors inte tog på tillräckligt stort allvar sin oro med dem man betraktar som terrorister, särskilt anhängare av kurdiska militanter som har bedrivit ett 39-årigt uppror i Turkiet och personer som Ankara förknippar med ett kuppförsök 2016.
En serie separata demonstrationer i Stockholm, inklusive en protest från en anti-islamaktivist som brände Koranen utanför den turkiska ambassaden, gjorde också turkiska tjänstemän upprörda.
MILJÖ – Demonstranter demonstrerar framför Sveriges generalkonsulat i Istanbul, Turkiet, efter att en anti-islamaktivist bränt en kopia av Koranen den 21 januari 2023.
Ungerns premiärminister Viktor Orban och lagstiftare har lovat att ratificera de två ländernas ansökningar om medlemskap i NATO. Men landets parlament har upprepade gånger skjutit upp en ratificeringsomröstning.
Den parlamentariska chefen för Orbans Fidesz-parti sade i fredags att en omröstning om Finlands anslutning skulle hållas den 27 mars. Mate Kocsis sa i ett Facebook-inlägg att lagstiftare för Fidesz, som har två tredjedelars majoritet i parlamentet, skulle “enhälligt rösta för” .’
Niinisto anlände till Turkiet i torsdags och turnerade i områden som drabbats av en jordbävning med magnituden 7,8 som dödade mer än 52 000 människor i Turkiet och Syrien förra månaden.
“Jag har känt Erdogan länge. Jag är säker på att han har viktiga meddelanden, sade Niinisto på torsdagen när han besökte Kahramanmaras, en av de provinser som drabbades värst av jordbävningen med magnituden 7,6 den 6 februari som dödade mer än 52 000 människor i Turkiet och Syrien.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, till vänster, välkomnar Finlands president Sauli Niinisto vid presidentkomplexet i Ankara den 17 mars 2023.
Inför fredagens tillkännagivande sa Sveriges premiärminister Ulf Kristersson att Sverige hoppas på “en snabb ratificeringsprocess” efter Turkiets val.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sa att beslutet skulle stärka säkerheten för Nato, Finland och Sverige. “Det viktigaste är att både Finland och Sverige snabbt blir fullvärdiga medlemmar i Nato, inte om de går med exakt samtidigt”, sa han.
Turkiets parlament kommer att gå in i ett uppehåll före valet om tre veckor, men en “accelererad process” för att godkänna Finlands Nato-medlemskap förväntades, sade Ozgur Unluhisarcikli, chef för den tyska Marshallfonden i Ankara.
Han förutspådde en tuffare väg för Sverige efter valet, oavsett om Erdogan återförs till posten efter 20 år vid makten eller om oppositionen tar ledningen.
“Medan det nu finns en president som befaller en majoritet i parlamentet, kommer nästa president, vem som än väljs, sannolikt inte att ha en majoritet i parlamentet,” sa Unluhisarcikli.
Tre politiska allianser som består av mer än ett dussin partier deltar i valet, inklusive en vänsterallians av politiker som tenderar att vara ideologiskt motståndare till Nato.
“Nu räcker det att övertala till president Erdogan, men flera partier kommer att behöva övertalas efter valet”, sa Unluhisarcikli.