Tonåringar som bara bor med en av sina föräldrar är mer benägna att visa “brottsliga” beteenden – även om det finns en styvförälder i hemmet, säger en ny studie.
Akademiker i Sverige studerade undersökningar av 14 och 15-åringar i olika boendeformer, inklusive boende med båda föräldrarna, en ensamstående förälder och en styvförälder.
Några av ungdomarna hade ägnat sig åt olika brott, allt från klotter till att råna någon och bära kniv som vapen.
Tonåringar som bor i hushåll med ensamstående pappa, ensamstående mamma, pappa-styvmamma och mamma-styvpappa rapporterade mer brottslighet än de som bor med båda sina föräldrar, fann akademiker.
Studieförfattarna har betonat att om en tonåring bara bor med en av sina biologiska föräldrar betyder det inte nödvändigtvis att de är brottslingar.
Eftersom de studerade resultat från svenska tonåringar i ganska snäva åldersintervall kan ytterligare forskning behövas.
Tonåringar som bor i familjer med ensamstående föräldrar är mer benägna att visa “brottsliga” beteenden som snatteri och graffiti, säger studien
Den nya studien publicerades i veckan i tidskriften med öppen tillgång PLOS One av Robert Svensson och Björn Johnson vid Malmö högskola.
“Denna studie visar att det är viktigt att gå vidare till användningen av mer detaljerade kategoriseringar av familjestruktur i relation till brottslighet”, säger de i sin uppsats.
“Vi behöver öka vår kunskap om den grupp av ungdomar som rör sig mellan föräldrar.”
Tidigare studier har visat att att inte bo med båda föräldrarna är positivt associerat med brottsbeteenden.
Dessa har dock “mycket förenklats”, genom att de bara jämförde att bo med båda föräldrarna mot att inte bo med båda föräldrarna, till exempel.
För den nya studien tog forskarna hänsyn till det bredare boendet för tonåringar som inte bodde med båda sina föräldrar.
De gjorde skillnad mellan tonåringar som lever i antingen “symmetriska” eller “asymmetriska” familjearrangemang.
Symmetriska familjearrangemang är sådana där båda föräldrarna är ensamstående, eller båda föräldrarna har en ny partner.
Samtidigt är “asymmetriska” familjearrangemang de där antingen mamman eller pappan, men inte båda, har en ny partner.
För studien varierade beteenden som definierats som brottsligt i allvar från graffiti till att råna någon och bära en kniv som vapen
Forskare använde data från fyra tvärsnittsundersökningar som genomfördes mellan 2016 och 2019 i södra Sverige, omfattande totalt 3 838 tonåringar i åldrarna 14 till 15 år.
Undersökningarna har genomförts på 17 gymnasieskolor i åtta små kommuner i Skåne län, Sveriges sydligaste län, med en befolkning på cirka 1,4 miljoner.
Data inkluderade självrapporterad information om nio brottsliga beteenden – inklusive snatteri, klotter, råna någon och bära en kniv när de var ute i huset – samt detaljerad familjestruktur.
Jämfört med ungdomar som bor med både sin mamma och sin pappa, var brottsligt beteende vanligare bland de som bodde med en ensamstående pappa, en ensamstående mamma, en pappa och styvmor eller en mamma och styvpappa.
Bland alla deltagare rapporterade tonåringar i symmetriska familjer – där föräldrar bor separat och delar vårdnaden men båda är ensamstående eller båda har nya partner – generellt lägre nivåer av brottslighet än de i asymmetriska familjer.
Men experterna fann också att många av sambanden mellan familjestruktur och brottslighet minskade när de justerades för uppgifter om föräldrarnas anknytning och övervakning.
Forskare medger att de inte bevisade kausalitet i sin studie – med andra ord, de visade inte att vissa familjestrukturer orsakar brottslighet och andra inte.
En annan begränsning är att studieurvalet kom från tonåringar i bara ett enda svenskt land; ytterligare forskning skulle helst omfatta ett mycket större urval.
Sammantaget drar författarna slutsatsen att en mer exakt kategorisering av familjestrukturen kan belysa de bidragande faktorerna till brottslighet.