Sveriges statsminister Magdalena Andersson (L) välkomnar Finlands statsminister Sanna Marin (R) inför ett möte om huruvida man ska söka medlemskap i Nato i Stockholm, Sverige, den 13 april 2022

Sverige och Finland “enas om att båda ansöka om medlemskap i Nato i maj” trots ryska hot

[ad_1]

Sverige och Finland “enas om att båda ansöka om medlemskap i Nato i maj” trots ryska hot

  • Rysslands invasion av Ukraina väckte önskan att gå med i Nato i de nordiska territorierna
  • De två länderna har förblivit neutrala i årtionden, men samarbetar med Nato
  • Sveriges ansökan var tidigare beräknad att lämnas in i slutet av juni
  • Finlands premiärminister sa tidigare denna månad att en ansökan “skulle ske inom veckor”
  • Men svenska och finska tidningar rapporterade idag att deras respektive regeringar har gått med på att ansöka om NATO-medlemskap nästa månad

Två tidningar – en svensk, den andra finsk – har rapporterat att Sveriges och Finlands regeringar har kommit överens om att lämna in NATO-ansökningar samtidigt och att det kommer att ske i mitten av nästa månad.

Den finska tidningen Iltalehti sa att den svenska regeringen har uttryckt en önskan till Finland att de ansöker tillsammans under veckan som börjar den 22 maj och svenska regeringskällor bekräftade uppgifterna till Sveriges tabloid Expressen.

Rysslands invasion av Ukraina har lett till ett växande stöd i Sverige och Finland, ett ryskt grannland, för att gå med i Nato.

Även om de inte är medlemmar, samarbetar de båda nordiska länderna nära med Nato, vilket gör att bland annat alliansens trupper kan genomföra övningar på deras mark.

Helsingfors och Stockholm har också kraftigt intensifierat sitt bilaterala försvarssamarbete de senaste åren, och det talades tidigare denna månad om att de nordiska territorierna båda skulle kunna söka gå med i Nato under de kommande månaderna mitt i rysk aggression.

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (L) välkomnar Finlands statsminister Sanna Marin (R) inför ett möte om huruvida man ska söka medlemskap i Nato i Stockholm, Sverige, den 13 april 2022

Sverige signalerade sin avsikt att ansöka om NATO-medlemskap den 13 april, i ett drag som gjorde Moskvas lagstiftare upprörda.

Källor berättade för Sveriges SVD-tidning om flytten samma dag som det neutrala grannlandet Finland började sin debatt om att gå med i Nato efter dagar av spekulationer om att det skulle göra det.

Sveriges premiärminister Magdalena Andersson är förstås angelägen om att landet ska gå med i den transatlantiska alliansen senast i juni, till Vladimir Putins raseri som invaderade Ukraina delvis för sin önskan att ansluta sig till pakten.

Finland, tillsammans med grannlandet Sverige, har historiskt sett undvikit NATO-medlemskap, trots nära samarbete med väst, i ett försök att inte provocera Ryssland.

Men Putins invasion av Ukraina har på ett avgörande sätt förändrat opinionen i de skandinaviska länderna efter att Ryssland inledde kriget med en störtflod av retorik om att stoppa Natos expansion.

Den svenska ansökan förväntades tidigare lämnas in av Natomötet i Madrid den 29-20 juni, enligt svenska rapporter tidigare denna månad, men den senaste informationen som rapporterats i svensk och finsk press tyder på att detta datum kan komma att flyttas fram.

På samma sätt hoppas Finland kunna starta sin ansökningsprocess “inom några veckor, inte inom månader”, sa landets premiärminister Sanna Marin den 13 april.

Detta kommer trots att Moskvas lagstiftare Vladimir Dzhabarov varnar för att det skulle innebära “förstörelsen av landet”.

Sveriges premiärminister Magdalena Andersson (bildad med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den 7 april) uppfattas vara angelägen om att landet ska gå med i den transatlantiska alliansen senast i juni i år

Sveriges premiärminister Magdalena Andersson (bildad med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den 7 april) uppfattas vara angelägen om att landet ska gå med i den transatlantiska alliansen senast i juni i år

En finsk regeringsrapport som släpptes tidigare denna månad undersökte den “fundamentalt förändrade” säkerhetsmiljön när det gäller Rysslands invasion av Ukraina, och ligger till grund för parlamentariska diskussioner om en eventuell ansökan om NATO-medlemskap.

Sveriges premiärminister Andersson var värd för Finlands premiärminister Marin i Stockholm för ett möte om deras potentiella medlemskap i alliansen för mindre än två veckor sedan.

Marin sa då: “Det finns olika perspektiv att ansöka om (om) NATO-medlemskap eller att inte ansöka och vi måste analysera dessa mycket noggrant. Men jag tror att vår process kommer att gå ganska fort, det kommer att hända om några veckor.

Attacken mot Ukraina utlöste en dramatisk helomvändning i den allmänna och politiska opinionen i Finland och grannlandet Sverige angående deras långvariga politik för militär alliansfrihet.

Varför är inte Sverige och Finland redan med i Nato?

Både Finland och Sverige har varit militärt alliansfria sedan andra världskriget.

Sverige behöll sin neutralitetspolitik – som hade börjat i början av 1800-talet – under hela kriget och ville undvika att dras in i en konflikt som höll på att uppsluka de närliggande makterna Tyskland och Sovjetunionen.

Istället tjänade Sverige på sin neutralitet genom att exportera järnmalm till nazisterna och dela militära underrättelser med de allierade och utbilda deras flyktingsoldater.

Under tiden bytte Finland sida i konflikten, invaderades först av Joseph Stalin och hjälpte nazisterna, innan de slogs mot Hitlers trupper.

När Nato bildades 1949 för en västerländsk militärallians beslutade Sverige att inte gå med och fortsätta sin neutralitet, och införde en säkerhetspolitik som säkrade dess alliansfrihet i fred och neutralitet i krig.

1994 beslutade Stockholm att gå med i Natos program Partnerskap för fred (PfP), som syftade till att bygga förtroende mellan medlemsländer och andra europeiska länder, men hittills har det inte signalerat en önskan att fullt ut gå med i alliansen.

Finland är också PfP-medlem men har på samma sätt uttryckt sin önskan att förbli neutral sedan kriget.

EU-medlemsstaten var en del av det ryska imperiet och vann självständighet under den ryska revolutionen 1917, men den förlorade nästan den i kampen mot Sovjetunionen under andra världskriget.

Efter att ha invaderats av Ryssland 1939 och delat en lång gräns med supermakten, ville Finland hålla sig borta från framtida konflikter, vilket gav landet friheten att upprätthålla en stark relation med Moskva och västvärlden samtidigt som den åtnjöt en fri marknadsekonomi.

Annons

[ad_2]

Leave a Reply

Your email address will not be published.