Bern, Schweiz – Schweiz sagolika neutrala status står inför sitt största test på decennier, med försvarsministeriet som lutar närmare västerländska militärmakter som svar på Rysslands invasion av Ukraina.
Försvarsministeriet håller på att utarbeta en rapport om säkerhetsalternativ som inkluderar gemensamma militärövningar med Nato-länder och att “återfylla” ammunition, säger Paelvi Pulli, chef för säkerhetspolitiken vid det schweiziska försvarsdepartementet, till Reuters.
Detaljerna för de politiska alternativen som diskuteras i regeringen har inte tidigare redovisats.
“I slutändan kan det bli förändringar i hur neutralitet tolkas”, sa Pulli i en intervju förra veckan. På en resa till Washington den här veckan sa försvarsminister Viola Amherd att Schweiz borde arbeta närmare med den USA-ledda militäralliansen, men inte gå med i den, rapporterade schweiziska medier.
Neutralitet, som höll Schweiz borta från båda världskrigen under 1900-talet, var inget mål i sig, utan var tänkt att öka schweizisk säkerhet, sa Pulli.
Andra alternativ inkluderar möten på hög nivå och regelbundna möten mellan schweiziska och Natos befälhavare och politiker, sa hon.
Att flytta så mycket närmare alliansen skulle markera ett avsteg från den noggrant uppfostrade traditionen att inte ta parti som dess anhängare säger hjälpte Schweiz att blomstra fredligt och bibehålla en speciell roll som mellanhand, inklusive under västvärldens motstånd mot Sovjetunionen.
Tanken på fullt medlemskap i Nato har diskuterats, men medan Sverige och Finland – länder som också har en historia av neutralitet – är på väg att gå med, sa Pulli att rapporten sannolikt inte skulle rekommendera Schweiz att ta det steget.
Rapporten ska vara klar i slutet av september då den kommer att gå till det schweiziska kabinettet för behandling.
Den kommer att överlämnas till parlamentet för diskussion och tjäna som underlag för eventuella beslut om den framtida inriktningen av schweizisk säkerhetspolitik. Själva rapporten kommer inte att läggas fram till omröstning.
Försvarsdepartementet ska också bidra till att en bredare utredning utarbetas av UD. Det projektet kommer att titta på antagandet av sanktioner, vapen, ammunitionsexport och relationen med Nato ur ett neutralitetsperspektiv, sade utrikesministeriet.
Återupplivar schweizisk neutralitetsdebatt
Schweiz nation har inte kämpat i ett internationellt krig sedan 1815, när det antog neutralitet vid Wienkongressen som avslutade de franska revolutionskrigen.
1907 års Haagkonvention fastställer att Schweiz inte kommer att delta i internationella väpnade konflikter, gynna stridande parter med trupper eller beväpning eller göra sitt territorium tillgängligt för de krigförande sidorna.
Neutralitet, som ingår i konstitutionen, ger Schweiz rätten till självförsvar och utrymme för hur man ska tolka de politiska aspekterna av begreppet som inte omfattas av den juridiska definitionen.
Den uppdaterades senast i början av 1990-talet efter Sovjetunionens kollaps, för att möjliggöra en utrikespolitik baserad på samarbete med andra länder inom områden som humanitärt bistånd och katastrofhjälp.
Ukrainakonflikten har återupplivat debatten, nu centrerad kring regeringens beslut att införa sanktioner mot Ryssland men att sluta med att tillåta återexport av schweizisktillverkad ammunition till Ukraina.
“Det finns mycket oro över att Schweiz inte kan bidra med mer för att hjälpa Ukraina”, sa Pulli.
Återfyllning – där Schweiz levererar ammunition till andra länder för att ersätta dem som skickas till Ukraina – är en annan potentiell åtgärd, sa Pulli, i en förändring från regeringens politik fram till nu, även om direktförsörjning sannolikt är ett steg för långt.
President Ignazio Cassis har uteslutit vapenleveranser till tredjeländer till stöd för Ukraina, men, möjligen för att visa en mer expansiv syn på frågan, har han också sagt att neutralitet inte är en “dogm” och att underlåtenhet att svara med sanktioner “skulle ha” spelade angriparen i händerna.’
Växande stöd för Nato
Schweiz har redan vissa kopplingar till NATO, medan man förra året beslöt att köpa Lockheed Martin LMT.N F-35A stridsflygplan som håller på att köpas eller redan används av några NATO-medlemmar.
Schweiz kan inte gå med i någon allians på grund av neutralitet. Men vi kan samarbeta och systemen vi köper är en bra grund för det, säger försvarsminister Amherd till TV-sändaren SRF.
Åtgärderna som övervägs skulle vara ett betydande steg närmare för ett land som inte gick med i FN förrän 2002 och som producerar många av sina egna vapen.
Vladimir Khokhlov, talesman för den ryska ambassaden i Bern, sa att sådana åtgärder skulle innebära en radikal förändring av politiken för Schweiz. Moskva skulle “inte kunna ignorera” ett eventuellt avstående från neutralitet, vilket skulle få konsekvenser, sade Khokhlov. Han lämnade inga ytterligare detaljer.
Den schweiziska militären förespråkar ett ökat samarbete med Nato som ett sätt att stärka det nationella försvaret, medan den allmänna opinionen har genomgått en havsförändring sedan Ukrainas invasion.
Mer än hälften av de tillfrågade – 56% – stödde ökade band med Nato, en nyligen genomförd undersökning som fann – långt över genomsnittet på 37% de senaste åren.
Stödet för att faktiskt ansluta sig till fördraget är fortfarande en minoritetsuppfattning, men har vuxit avsevärt. Enkäten från Sotomo i april visade att 33 % av schweizarna stödde att gå med i alliansen, vilket är högre än 21 % på lång sikt i en separat studie från ETH-universitetet i Zürich.
“Det är klart att den ryska invasionen av Ukraina har ändrat många åsikter. Detta ses som ett angrepp på våra västerländska demokratiska värderingar, säger Michael Hermann från Sotomo.
Thierry Burkart, ledare för det höger-av-mitten Liberal Democratic Party, en del av den regerande koalitionen, beskrev ett “seismiskt skifte” i hur människor känner om neutralitet.
Neutraliteten “måste vara flexibel”, sa han till Reuters.
“Före Ukraina trodde en del att det aldrig skulle bli ett annat konventionellt krig i Europa”, sa han och tillade att några hade förespråkat att armén skulle upplösas. “Ukrainakonflikten visar att vi inte kan vara självbelåtna.”
Burkart sa att han stöder högre militärutgifter och en närmare relation med Nato, men inte fullt medlemskap.
Men Peter Keller, generalsekreterare för det högerextrema schweiziska folkpartiet (SVP) sa till Reuters att en närmare relation med Nato var oförenlig med neutralitet.
SVP är också en del av regeringskoalitionen och är det största partiet i det schweiziska underhuset i parlamentet.
“Det finns ingen anledning att ändra denna framgångsrika utrikespolitiska maxim. Det har gett fred och välstånd till folket, sa Keller.
Försvarsdepartementet håller inte med. Under sitt besök i Washington sa Amherd att neutralitetslagens ramverk “tillåter oss att arbeta närmare tillsammans med Nato och även med våra europeiska partners”, rapporterade tidningen Tagesanzeiger.