Finlands Sauli Niinist säger att han kommer att prata med den ryska ledaren för att diskutera förändrad situation efter beslutet att gå med i Nato
Finlands president Sauli Niinistö planerar enligt uppgift att ringa sin ryska motsvarighet, Vladimir Putin, för att diskutera den förändrade säkerhetssituationen i regionen nu när ledarna i Helsingfors har beslutat att gå med i Nato.
Niinistö kommenterade sitt planerade uppsökande verksamhet till Moskva i en intervju med Sveriges nyhetsbyrå TT i fredags, en dag efter att ha utfärdat ett uttalande om att Finland “måste ansöka om medlemskap i Nato utan dröjsmål.” Kreml har sagt att Finlands anslutning till Nato skulle vara ett hot mot Ryssland och att det USA-ledda militärblockets expansion österut undergräver säkerheten i regionen.
“Jag är inte den typen av person som bara glider runt hörnet”, sa Niinistö om hans försök att diskutera frågan med Putin. “Jag ska ringa honom och säga att situationen har förändrats, som vi båda vet.”
Finland delar en landgräns på 1 340 kilometer (832 mil) med Ryssland och utkämpade ett krig med Sovjetunionen 1939. Före covid-19-pandemin träffades Niinistö och Putin vanligtvis varandra personligen två gånger om året. Den finske ledaren reste till Moskva för ett möte med Putin i oktober förra året, och de två männen pratade i telefon i mars, när Niinistö tog upp oro över den ryska invasionen av Ukraina två veckor efter att den militära offensiven mot Kiev inleddes.
Finland har behållit sin militära neutralitet sedan andra världskrigets slut, och finländarna har historiskt motsatt sig att gå med i Nato. Den allmänna opinionen förändrades dramatiskt efter att ryska styrkor rullade in i Ukraina den 24 februari. En undersökning från media YLE visade att rekordhöga 62 % av finländarna var för Nato-medlemskap. Sverige, som har en historia av militär neutralitet som sträcker sig mer än två sekel tillbaka i tiden, överväger också att gå med i blocket.
Niinistö och Sveriges premiärminister Magdelana Andersson pratade med USA:s president Joe Biden per telefon på fredagsmorgonen, dagar efter att de två nordiska ledarna träffat Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. “Vi delade en djup oro över Rysslands krig mot Ukraina,” sa Niinistö av fredagens samtal med Biden. “Jag gick igenom Finlands nästa steg mot NATO-medlemskap. Finland uppskattar djupt allt nödvändigt stöd från USA.”
LÄS MER: Storbritannien undertecknar nya säkerhetsavtal “före Nato”.
Även om finska och svenska ledare har sagt att Rysslands invasion av Ukraina tvingade dem att ompröva sin säkerhetshållning, vill de nu göra en av de saker som påstås ha utlöst den nuvarande konflikten: att söka medlemskap i NATO. Istället för att skörda den förväntade fredsutdelningen efter det kalla krigets slut 1989, utökade Nato sin räckvidd ända upp till Rysslands gränser och bröt löften mot expansion österut. Blocket har lagt till 14 nya medlemmar sedan 1999, och Ukraina och en annan före detta sovjetrepublik, Georgien, har ansökt om att få vara med i Natos nästa expansionsvåg.
Ryska ledare har hävdat att att ha NATO-medlemmar och strategiska vapen utplacerade utanför deras lands tröskel bryter mot principen om “odelbar säkerhet”, vilket innebär att varken västblocket eller Moskva ska tillåtas att stärka sin egen säkerhet på den andra partens bekostnad.
Ryssland attackerade Ukraina efter att grannstaten misslyckats med att genomföra villkoren i Minsk-avtalen, som först undertecknades 2014, och Moskvas slutliga erkännande av Donbass-republikerna Donetsk och Lugansk. Det tysk- och franskförmedlade Minskprotokollet utformades för att ge utbrytarregionerna en särskild status inom den ukrainska staten.
Kreml har sedan dess krävt att Ukraina officiellt förklarar sig vara ett neutralt land som aldrig kommer att ansluta sig till det USA-ledda Natos militärblock. Kiev insisterar på att den ryska offensiven var helt oprovocerad och har förnekat påståenden att den planerade att återta de två republikerna med våld.
(RT.com)