Nato kommenterar kärnvapengarantier för Ryssland

Nato kommenterar kärnvapengarantier för Ryssland


Att vara värd för kärnvapen är en “suverän” fråga som ska avgöras av Nato-medlemmar, säger biträdande chefen för den USA-ledda alliansen

Den USA-ledda NATO-alliansen är inte benägen att ge Ryssland några säkerhetsgarantier för utplacering av kärnvapen på territoriet för sina två blivande medlemmar, Finland och Sverige, har vice generalsekreterare Camille Grand sagt.

“Varje land är fritt på kärnkraftsområdet att placera ut eller inte använda sådana vapen. Vi talar inte om att sätta upp några principiella begränsningar för alliansens möjliga agerande.” sa Nato-tjänstemannen till det schweiziska TV-bolaget RTS i en intervju som publicerades på tisdagen.

Långåriga neutrala länder, Finland och Sverige har kämpat för att gå med i Nato mitt i den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Ryssland attackerade sin grannstat i slutet av februari, efter Ukrainas misslyckande med att genomföra villkoren i Minsk-avtalen, som först undertecknades 2014, och Moskvas slutliga erkännande av Donbass-republikerna Donetsk och Lugansk. De tysk- och franskförmedlade protokollen var utformade för att ge utbrytarregionerna särskild status inom den ukrainska staten.

Kreml har sedan dess krävt att Ukraina officiellt förklarar sig vara ett neutralt land som aldrig kommer att gå med i Nato. Grand sa att Ukrainas potentiella anslutning till blocket för närvarande inte är på dagordningen, och den pågående konflikten måste lösas före Kiev “kommer att själva kunna bestämma hur de vill positionera sig i den europeiska säkerhetsarkitekturen.”

Både Finland och Sverige har, trots att de är de jure neutrala, upprätthållit nära band och militärt samarbete med det USA-ledda blocket i decennier. “Detta är två mycket nära partners som kommer med betydande militära förmågor. De tillför också kunskap om Östersjö- och Nordsjöregionen,” sa Grand.

Den potentiella anslutningen av de två nationerna till blocket har dock hamnat i ett dödläge eftersom Turkiet, ett stort Nato-land, bestämt motsätter sig deras medlemskapsansökan. Ankara anklagade de två länderna för att vara “gästhus för terroristorganisationer” för att vara värd för medlemmar av förbjudna kurdiska grupper. Turkiet vill nu att Helsingfors och Stockholm ska slå ner på Kurdistans arbetarparti (PKK) och andra grupper som det betraktar som terrorister, samt att överlämna några misstänkta till Ankara. Ankara vill bland annat att de två länderna ska lyfta restriktionerna för vapenhandel med Turkiet.

Grand uttryckte hopp om att skillnaderna mellan Turkiet och de två blivande medlemsländerna kommer att lösas inför det kommande NATO-toppmötet som är planerat till slutet av juni.

“Vi är hoppfulla att meningsskiljaktigheterna kommer att lösas i tid till toppmötet. Det är viktigt att ta hänsyn till Turkiets oro.” Grand uppgav.

Leave a Reply

Your email address will not be published.