Kina ser i allt högre grad kriget i Ukraina – och USA:s och dess NATO-allierades roll i att stödja Kiev mot Moskva – som en återspegling av framtida spänningar mellan militärblocket och Peking i Indo-Stillahavsområdet.
Ända sedan ryska stridsvagnar först korsade in i Ukraina den 24 februari, har Peking gått en besvärlig linje mellan att inte ge direkt stöd till Moskvas invasion medan anklagande USA och andra NATO-länder att provocera fram kriget genom att tillåta säkerhetsalliansen att expandera österut trots protester från Kreml.
Nu, när kriget fortsätter att mala på med den ryska militären som lider av stora bakslag på slagfältet, har Kina ökat sin retorik för att varna för Nato och USA:s fotavtryck i Asien.
“NATO, en militär organisation i Nordatlanten, har under de senaste åren kommit till Asien-Stillahavsområdet för att kasta sin tyngd runt och väcka konflikter,” Wang Wenbin, talesman för kinesiska utrikesministeriet, sa i slutet av april. “NATO har förstört Europa. Försöker den nu att förstöra Asien-Stillahavsområdet och till och med världen?
Wangs kommentarer var ett svar på tidigare anmärkningar från Storbritanniens utrikesminister Liz Truss, som krävde att NATO skulle stärkas i kölvattnet av kriget i Ukraina och varnade Kina för att landet borde “spela efter reglerna.”
Det extra fokuset på Nato från Peking kommer då både Kina och USA ser Rysslands invasion som ett hinder för framtida spänningar mellan de två länderna i Asien. Nato sa förra året att man hade för avsikt att fokusera mer på Kina och Peking förväntas spela en stor roll i blockets strategi framåt.
Likaså är Washington alltmer övertygad om att konflikten ger den en oväntad fördel på lång sikt, med Bloomberg rapporterade den 10 maj att amerikanska tjänstemän tror att stärkta europeiska försvarsutgifter och ett försvagat Ryssland kan tillåta det att påskynda en säkerhetsförändring mot Kina.
Dessa mål är en del av den delade misstro mot NATO och USA som har lett till att Peking och Moskva kommit närmare de senaste åren och varför många analytiker tror att Kina inte har övergett Ryssland under hela sitt brutala krig i Ukraina.
På samma sätt varnar experter och västerländska tjänstemän för att Peking noga övervakar svaret på Rysslands invasion och drar potentiella lärdomar för eventuella spänningar över Taiwan, som Kina hävdar som sitt territorium och som har hotat att invadera om Taipei vägrar att underkasta sig dess kontroll.
SE ÄVEN: Intervju: Vad Kina lär sig av Putins invasion av Ukraina
“Om Kina ansluter sig till västvärlden för att fördöma Ryssland, kommer det att applåderas mycket i Washington och de flesta europeiska huvudstäder.” Men det kommer att förlora Rysslands partnerskap, skrev överste Zhou Bo, en pensionerad officer i Kinas folkets befrielsearmé (PLA), i Ekonomen den 9 maj. ”Och det är bara en tidsfråga innan Amerika återigen tar sig an Kina. Biden-administrationens politik gentemot mitt land är “extrem konkurrens” som bara upphör med krig.’
Ukrainas krig som en “spegel”
De paralleller som dras mellan USA:s strategi i Indo-Stillahavsområdet och Natos expansion i Europa är inte nya, och både Kina och Ryssland understryker denna punkt i det gemensamma uttalande på 5 000 ord som de släppte i februari när Kinas president Xi Jinping och den ryske motsvarigheten Vladimir Putin förklarade ett “no-limits” partnerskap.
Dokumentet uttryckte sitt motstånd mot den “ytterligare utvidgningen av NATO” och lovade att “förbli mycket vaksam på de negativa effekterna av Förenta staternas indo-Stillahavsstrategi.”
En gigantisk skärm sänder nyhetsbilder från ett virtuellt möte mellan Kinas president Xi Jinping (till höger) och Rysslands president Vladimir Putin i ett köpcentrum i Peking i december 2021.
Trots kinesiska protester påpekar experter att det finns viktiga skillnader mellan Natos roll och USA:s strategi i den indo-Stillahavsregionen, som också inkluderar ett bredare utbud av ekonomisk och politisk politik utanför blocket och USA som hanterar dess långa Stillahavsgräns.
Ändå kommer kriget i Ukraina att påverka regionen, med Kinas vice utrikesminister Le Yucheng ordspråk i mars att krisen kunde användas som en “spegel” för att se säkerhetsläget i Asien-Stillahavsområdet.
För USA:s president Joe Bidens administration ses övergången till Asien som kritisk och efterlängtad.
Washington har i allt högre grad varnat för att Kina missbrukar sin militära och ekonomiska inflytande i regionen, och pekar på landets åtgärder för att utöva större kontroll över Hongkong, utöka sin militära närvaro i Sydkinesiska havet och slå ner de mänskliga rättigheterna i Xinjiang-provinsen, som har sett mer än 1 miljon uigurer, kazaker och andra muslimska minoriteter internerade i läger.
Men medan både amerikanska och kinesiska tjänstemän ser paralleller mellan kriget i Ukraina och ökande spänningar i Asien, drar de olika lärdomar.
Amerikanska tjänstemän fortsätter att se ökade försvarsutgifter i Europa, såväl som båda Finland och Sverige på en omedelbar väg mot NATO-medlemskap, som en positiv säkerhetsutveckling som skulle kunna göra det möjligt för USA att följa upp sin länge försenade “pivot till Asien.’ Den politiken skisserades först av USA:s president Barack Obama och flytten ses som nödvändig eftersom amerikanska politiska kretsar alltmer ser Kina, inte Ryssland, som landets främsta militära motståndare.
En taiwanesisk flagga bärs av en Chinook-helikopter under en repetition för det kommande nationaldagsfirandet i Taipei i oktober 2021.
Kinesiska tjänstemän och experter drar dock andra slutsatser än de reflektioner de ser i Ukraina.
Peking – och Xi i synnerhet – har länge stött “strategisk autonomi”, ett koncept som drivits av Frankrikes president Emmanuel Macron som kräver att Europa ska spela en mer självständig roll i sitt försvar som förlitar sig mindre på USA.
I en 10 maj ringa upp med Macron pressade Xi den franske presidenten och andra europeiska ledare att ta säkerheten “i egna händer”, vilket återspeglar tidigare kommentarer från en 9 maj ringa upp med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz.
Även om de långsiktiga konsekvenserna av kriget i Ukraina fortfarande är osäkra, liksom framtiden för europeisk “strategisk autonomi”, tycks Peking alltmer tro att det ytterligare skulle kunna försena USA:s strategiska vändning till Kina och leda till en bestående splittring mellan europeiska och NATO allierade.
“Joe Biden hade hoppats att sätta Rysslands politik på en “stabil och förutsägbar” grund för att fokusera på USA:s indo-Stillahavsstrategi. Kriget i Ukraina kommer utan tvekan att distrahera Amerikas uppmärksamhet och [siphon] bort resurser’, skrev Zhou, den pensionerade PLA-officeren. “Frågan är…hur länge Mr. Biden kommer att tillåta Ukraina att förbli en distraktion.”
Copyright (c) 2018. RFE/RL, Inc. Återpublicerad med tillstånd från Radio Free Europe/Radio Liberty, Washington DC 20036