Helen Keller skrev ett brev till bokbrännande nazister om idéernas kraft

Helen Keller skrev ett brev till bokbrännande nazister om idéernas kraft


Nazistiska studenter plockar igenom det insamlade materialet av Dr. Magnus Hirschfeld, chef för Institutet för Sexualvetenskap i Berlin den 6 maj 1933 som förberedelse för en bokbränning. (Foto: Wikimedia Commons, Public domain)

Helen Keller är känd för sin aktivism för funktionshindrade. Efter att en barndomssjukdom gjorde henne döv och blind, lärde hon sig att läsa, skriva, signera och tala. Keller tog examen Phi Beta Kappa från Radcliffe College 1904 och var den första dövblinda personen som fick en Bachelors of Arts-examen i USA. En författare, en socialist och en suffragett, hennes aktivism sträckte sig långt utanför det dövblinda samhället för att beröra många nationella och internationella angelägenheter. Kraftfullt skrev Keller 1933 ett öppet brev The New York Times varnade nazistiska studenter – som öppet brände böcker, inklusive hennes egna – för farorna med den fascistiska önskan att krossa motsatta idéer.

Brevet kan ses i ett maskinskrivet utkast av Keller från den 9 maj 1933. Det innehåller handskrivna tillägg från Kellers hjälp Polly Thompson. Kellers bok, Hur jag blev socialist, hade öronmärkts för att brännas på en lång lista som gjorts av det nazistiska partiet för en massbränningshändelse den 10 maj 1933. Den dagen deltog universitetsstudenter i bränningar över hela Tyskland. De 25 000 böckerna som brändes var inriktade på en mängd olika ämnen, från socialistiska verk som Kellers till Freud till science fiction som HG Wells. Medan allt som ansågs “otyskt” eller motstridigt till nazistregimen var i fara, var bränningarna kraftigt riktade mot judiska författares verk.

Keller för sin del var medveten om denna attacks antisemitiska fokus. “Föreställ dig inte att dina barbarier mot judarna är okända här”, skrev hon i sitt öppna brev. Hennes brev, som delas nedan, talar om idéernas kraft och impotensen i det fascistiska svaret att förstöra och undertrycka. Även om de är otroligt farliga, kan sådana reaktioner inte döda idéer som redan har genomsyrat samhällets eter. Hennes ord, medan de uttalades för 90 år sedan och riktade sig till en främmande nation, är värda att komma ihåg idag, eftersom böcker förbjuds från skolbibliotek eller hämtas från offentliga hyllor för att beskriva upplevelser av färgade personer och HBTQ+-individer. Historien måste, som alltid, bevisa en läxa – även som bokförbudsfester skulle försöka skriva om den.

1933 skrev Helen Keller ett öppet brev i The New York Times till nazistiska studenter och varnade dem för farorna med att försöka slå ut idéer.

1933 skrev Helen Keller ett brev till bokbrännande nazister om idéernas kraft

Helen Keller 1920. (Foto: Wikimedia Commons, CC BY 4.0)

Keller, en socialist, målar upp en dyster bild av den fascistiska viljan att slå ut idéer.

1933 skrev Helen Keller ett brev till bokbrännande nazister om idéernas kraft

Helen Kellers eget utkast till brevet från 1933 som hon skrev till nazistiska studenter. (Foto: Internet Archive)

Här är texten i Helen Kellers brev:

Till studentkåren i Tyskland:

Historien har inte lärt dig någonting om du tror att du kan döda idéer. Tyranner har försökt göra det ofta förut, och idéerna har stigit upp i sin makt och förstört dem.

Ni kan bränna mina böcker och böckerna från de bästa sinnena i Europa, men idéerna i dem har sipprat genom en miljon kanaler och kommer att fortsätta att väcka andra sinnen. Jag gav alla royalties av mina böcker för alla tider till de tyska soldaterna som förblindades under världskriget utan någon tanke i mitt hjärta utan kärlek och medkänsla för det tyska folket.

Jag erkänner de svåra komplikationer som har lett till din intolerans; desto mer beklagar jag orättvisan och oklokheten att föra över stigmatiseringen av dina gärningar till ofödda generationer.

Föreställ dig inte att dina barbarier mot judarna är okända här. Gud sover inte, och han kommer att besöka sin dom över dig. Bättre var det för dig att ha en kvarnsten hängd om halsen och sjunka i havet än att bli hatad och föraktad av alla människor.

Hennes ord om att lära av historien, och idéernas motståndskraft mot förtryck, kan säkert ha modern innebörd.

Tomt bibliotek

Det tomma biblioteket på Bebelplatz i Berlin, designat av Micha Ullman. Skulpturen är ett minnesmärke över det nazistiska styrets bokbränningar. (Foto: Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0)

h/t: [Open Culture]

Relaterade artiklar:

Målning plundrad av nazisterna återlämnas till 101-årig holländsk kvinna

Unga läsare bildar bokklubbar för att bekämpa bokförbud och för att främja lärande

Mellanstadiet startar bokklubb för att slå tillbaka mot förbjudna böcker

Margaret Atwood släpper “The Handmaid’s Tale” som en obrännbar bok för att bekämpa censur

fbq('init', '438929739853889'); fbq('track', 'PageView');

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *