Finland och Sverige kommer snabbt att välkomnas in i Nato med “öppna armar”, säger chef Jens Stoltenberg

Finland och Sverige skulle kunna ansluta sig till Nato snabbt och skulle “välkomnas med öppna armar”, sade dess ledare i dag.

Generalsekreterare Jens Stoltenberg sa till journalister i morse att han förväntar sig det två historiskt neutrala länders bidrag kommer att ske “snabbt”.

Nationerna har uttryckt en ny önskan att gå med i Nato sedan Ryssland invaderade Ukraina.

Det följer på nyheterna i går att både Finland och Sverige kommer att ansöka nästa månad.

Herr Stoltenberg sa i Bryssel: “Om de bestämmer sig för att ansöka kommer Finland och Sverige att välkomnas varmt och jag förväntar mig att processen kommer att gå snabbt.”

Han beskrev också länderna som “våra närmaste partners”, och tillade: “De är starka och mogna demokratier.

Deras väpnade styrkor uppfyller Natos standarder och är interoperabla med Natos styrkor.

“Vi tränar tillsammans, vi tränar tillsammans och vi har också arbetat med Finland och Sverige i många olika uppdrag och operationer.”

Nato-ledaren sa att han kommer att träffa Finlands president Sauli Niinisto senare idag, rapporterade Reuters.

Och i en svidande tillrättavisning av Putins krig i Ukraina sa Stoltenberg: “Detta handlar i grunden om rätten för varje nation i Europa att bestämma sin egen framtid.”

“Så när Ryssland på ett sätt försöker hota, skrämma Finland och Sverige från att inte tillämpa det visar det bara hur Ryssland inte respekterar varje nations grundläggande rätt att välja sin egen väg.”

Sedan Ryssland började sin invasion den 24 februari har NATO-medlemmar spenderat 8 miljarder dollar (5,4 miljarder pund) för att ge militärt stöd och vapen till Ukraina.

Finland och Sverige är för närvarande Natos “partners” – tillåts att delta i gemensamma träningsövningar och få genomgångar – men är inte fullvärdiga medlemmar.

Att bli en fullvärdig medlem skulle innebära att paret är skyddade enligt artikel 5, som säger att en attack på en medlem i alliansen är en attack mot varje medlem.

De gick med i EU tillsammans med Österrike 1995.

Att gå in i Nato kräver också ratificering i alla 30 medlemsländers parlament. Men generalsekreteraren sa att länderna kan gå med som interimsmedlemmar under tiden.

Han sa: “Jag är övertygad om att det finns sätt att överbrygga den mellanperioden på ett sätt som är tillräckligt bra och fungerar för både Finland och Sverige.”

Ryssland, som delar en 810 mil lång gräns med Finland, sa att de kommer att avfyra kärnvapen i sin baltiska enklav Kaliningrad om de två länderna ansöker om att gå med i Nato.

Sveriges premiärminister Magdalena Andersson är förstås angelägen om att landet ska gå med i den transatlantiska alliansen senast i juni.

Detta kommer att mötas av raseri i Kreml, vars invasion av Ukraina delvis föranleddes av Kievs önskan att ansluta sig till pakten.

Moskvas lagstiftare Vladimir Dzhabarov varnade att om Finland försökte ansluta sig skulle det innebära “förstörelsen av landet”.

Sveriges premiärminister Andersson var värd för Finlands premiärminister Sanna Marin i Stockholm för ett möte om deras tänkbara medlemskap i alliansen för mindre än två veckor sedan.

Marin sa då: “Det finns olika perspektiv att ansöka om (om) NATO-medlemskap eller att inte ansöka och vi måste analysera dessa mycket noggrant. Men jag tror att vår process kommer att gå ganska fort, det kommer att hända om några veckor.

Attacken mot Ukraina utlöste en dramatisk helomvändning i den allmänna och politiska opinionen i Finland och grannlandet Sverige angående deras långvariga politik för militär alliansfrihet.

I Finland har stödet för att gå med i alliansen ökat från 28 procent i februari till 68 procent.

Och 57 procent av svenskarna förordar medlemskap i Nato, jämfört med 51 procent förra månaden.

Men Maria Zakharova, talesman för Rysslands utrikesministerium, sa förra veckan att båda länderna har informerats om “vad det kommer att leda till” om de blir NATO-medlemmar.

“Vi har utfärdat alla våra varningar både offentligt och via bilaterala kanaler”, sa hon till Rossiya 24:s statliga mediakanal. “De vet om det, de kommer inte att ha något att bli förvånade över, de blev informerade om allt.”

Andersson, Sveriges premiärminister, har sagt att det är “ingen mening” att fördröja Natos anbud.

“Det finns en före och efter den 24 februari”, sa hon och syftade på datumet då Ryssland invaderade Ukraina. “Det här är en mycket viktig tid i historien.

“Säkerhetslandskapet har helt förändrats. Vi måste analysera situationen för att se vad som är bäst för Sveriges säkerhet, för svenska folket, i denna nya situation.

Putin kritiserade i går Natos engagemang i Ukraina och sa att Rysslands svar på eventuella hot kommer att vara “blixtsnabbt”.

Presidenten gjorde de brinnande kommentarerna bara några dagar efter att Ryssland testade sin nya kärnvapenmissil Sarmat 2, som den hävdar kan slå alla försvar.

Putin sa: “Om någon har för avsikt att blanda sig i vad som händer utifrån måste de veta att det utgör ett oacceptabelt strategiskt hot mot Ryssland.”

“De måste veta att vårt svar på motanfall kommer att vara blixtsnabbt. Snabb.’

På måndagen varnade utrikesminister Sergej Lavrov för att Ryssland nu utkämpar ett proxykrig med hela Nato – och risken för att det blir kärnvapen är “verklig”.

När han talade i statlig TV sa Lavrov att den nuvarande situationen är värre än den kubanska missilkrisen på höjden av det kalla kriget.

På frågan om möjligheten av ett kärnvapenkrig sa han: “Riskerna är mycket betydande. Jag vill inte att faran ska blåses upp på konstgjord väg [but] det är allvarligt, verkligt. Det kan inte underskattas.’

Finlands president Sauli Niinisto varnade i slutet av mars för att Ryssland kan “störa” hans land om det vågar gå med i den defensiva alliansen.

Han sa att Moskva kan bryta mot finskt territorium och inleda cyberattacker om Helsingfors ber om att få gå med i den västra militäralliansen.

Herr Niinisto sa: “Vi känner inte ens till alla möjligheter för hybridpåverkan som någon kan hitta på. Hela informationsteknologins värld är sårbar.

Finländarna delar med Ukraina en stark känsla av självständighet från Ryssland. Finland försvarade sig mot Stalins aggression i vinterkriget 1939 och 1940.

Inför upp till 750 000 invaderande sovjetiska trupper i temperaturer på -43 grader, höll en halv så stor finsk armé tillbaka en rysk invasion i tre månader tills den kom överens om en vapenvila.