Det finns ingen panik? i Helsingfors över någon ?otäck? svar på sitt Nato-bud, säger den finske ministern för Europafrågor
Helsingfors skulle stärka Nato och tillföra mycket “mervärde” till den USA-ledda militäralliansen, hävdade Finlands EU-minister Tytti Tuppurainen i en intervju med Sky News på lördag.
Finlands strävan efter medlemskap i Nato, som har förstärkts av Ukrainakrisen, handlar “om vårt eget motstånd” och frihet för “nationell rörelsemanöver”, sa Tuppurainen. Hon erkände att det har varit känt “i åratal att Kreml inte är för Natos utvidgning”, men insisterade på att åtgärden inte är avsedd att underblåsa konfrontationen med Moskva.
“Vi är beredda på alla typer av illvilja och otäcka åtgärder mot oss. Men det finns absolut ingen panik. Vi är inte rädda”, sa Tuppurainen.
“Vi har en mycket stark värnpliktig armé. Vi har precis tagit beslutet att köpa 60 F-35 stridsflygplan, och vi är välutrustade, och vi kommer att vara en resurs för alliansen”, tillade hon.
Rysslands president Vladimir Putin höll ett telefonsamtal med sin finska motsvarighet, Sauli Niinisto, i lördags, där Niinisto berättade för Putin att hans land är inställt på att fatta ett beslut om att ansluta sig till det västra militärblocket inom några dagar.
Putin varnade för att Helsingfors drag att överge sin “traditionella politik för militär neutralitet” skulle vara ett “misstag”, och betonade att det inte fanns “inga hot mot Finlands säkerhet”. Flytten “kan ha en negativ inverkan” på “ömsesidigt fördelaktiga” relationer mellan de två länderna, sade han.
Finlands grannland Sverige överväger också ett Nato-medlemskap, och kan lämna in sin ansökan redan på måndag, enligt lokala medier.
Rysslands vice utrikesminister Alexander Glushko har betonat att om de två nordiska länderna går vidare med att gå med i Nato kommer Moskva att behöva svara, även om det är för tidigt att diskutera en eventuell förflyttning av kärnvapen närmare dessa länder, eller andra åtgärder.
Ryssland attackerade Ukraina i slutet av februari, efter Kievs misslyckande att genomföra villkoren i Minsk-avtalen, som först undertecknades 2014, och Moskvas slutliga erkännande av Donbass-republikerna Donetsk och Lugansk. De tysk- och franskförmedlade protokollen var utformade för att ge utbrytarregionerna särskild status inom den ukrainska staten. Mariupol hävdas av utbrytarrepubliken Donetsk som en integrerad del av dess territorium.
Kreml har sedan dess krävt att Ukraina officiellt förklarar sig vara ett neutralt land som aldrig kommer att ansluta sig till det USA-ledda Natos militärblock. Kiev insisterar på att den ryska offensiven var helt oprovocerad och har förnekat påståenden att den planerade att återta de två republikerna med våld.
(RT.com)