Den turkiske presidenten, Recep Tayyip Erdoğan, har ifrågasatt finskt och svenskt medlemskap i Nato och sagt att han inte har en positiv uppfattning om att de två nordiska nationerna går med i militäralliansen efter Rysslands invasion av Ukraina.
Hans uttalanden kom när en svensk parlamentarisk säkerhetsgranskning sa att medlemskap skulle minska risken för konflikter i norra Europa och en dag efter att grannlandet Finland sa att man hade som mål att gå med i alliansen.
Finland och Sverige, medan båda Nato-partnerna, har länge sett medlemskap som en onödig provokation av Ryssland, deras mäktiga granne i öst. Moskvas invasion av Ukraina har dock lett till en radikal omprövning av deras säkerhetspolitik.
Medlemskap i Nato skulle kräva ratificering av alla befintliga medlemmar, och Erdoğan sa till journalister efter att ha lämnat fredagsbönen i Istanbul att Turkiet inte heller skulle välkomna.
– Vi följer just nu utvecklingen när det gäller Sverige och Finland, men vi känner oss inte positivt inställda till detta, säger han.
Turkiet har varit medlem i Nato sedan 1952 och dess medlemskap är fortfarande en hörnsten i dess utrikespolitik gentemot västländer. Kommentarerna dök upp riktade mot Kurdistans arbetarparti (PKK), som Turkiet betraktar som en terroristorganisation, även om de verkade omfatta samhällena med kurdiskt ursprung i Skandinavien som helhet.
“Vi vill inte begå ett misstag,” tillade han. ”Skandinaviska länder är som pensionat för terroristorganisationer. För att gå ännu längre har de platser i sina parlament också.”
Sverige har en stor kurdisk diaspora och framstående svenska medborgare av kurdiskt ursprung inkluderar för närvarande sex parlamentsledamöter. De turkiska myndigheterna har inte lagt fram några bevis för påståenden om att parlamentarikerna har kopplingar till PKK eller liknande grupper utanför Sverige.
Den kurdspråkiga befolkningen i Finland var beräknad på drygt 15 000 personer från och med 2020, mindre än 0,3 % av befolkningen.
Finlands utrikesminister, Pekka Haavisto, manade på fredagen till tålamod och efterlyste en gradvis strategi som svar på Turkiet. “Vi behöver lite tålamod i den här typen av process, det händer inte på en dag … Låt oss ta frågor steg för steg,” sa han till reportrar.
Finlands premiärminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö sa på torsdagen att landet “måste ansöka om Nato-medlemskap utan dröjsmål”. Regeringens bekräftelse av beslutet väntas på söndag, med parlamentariskt samtycke troligen i början av nästa vecka.
Sveriges styrande socialdemokrater kommer också att besluta om de formellt ska godkänna att gå med i Nato på söndag och förväntas allmänt släppa decennier av motstånd mot medlemskap. Parlamentet kommer att diskutera säkerhetsfrågor på måndag.
Säkerhetsöversikten som publicerades på fredagen gav ingen rekommendation, men sa att det inte var realistiskt att utveckla försvarsallianser utanför befintliga strukturer.
– Ett svenskt Nato-medlemskap skulle höja tröskeln för militära konflikter och därmed ha en konfliktförebyggande effekt i norra Europa, sa landets utrikesminister Ann Linde som presenterade rapportens slutsatser.
”Den viktigaste konsekvensen av svenskt medlemskap skulle vara att Sverige skulle vara en del av Natos kollektiva säkerhet och ingå i säkerhetsgarantier enligt artikel 5 [of the alliance’s founding treaty],” Hon sa.
Artikel 5, hörnstenen i den USA-ledda defensiva alliansen, säger att en attack mot en Nato-medlem är en attack mot alla och förbinder sina nuvarande 30 medlemmar att försvara varandra vid väpnad aggression.
Den svenska rapporten, som ska behandlas i riksdagen på måndag, noterade att “inom ramen för det nuvarande samarbetet finns det ingen garanti för att Sverige skulle få hjälp om det var målet för ett allvarligt hot eller attack”.
Dagstidningen Expressen har rapporterat att ett särskilt regeringsmöte kommer att kallas till efter måndagens riksdagsdebatt, där statsminister Magdalena Andersson sannolikt kommer att skicka Sveriges medlemsansökan till Nato i slutet av dagen.
Alla de styrande socialdemokraternas partimedlemmar är inte automatiskt för. “Jag tror att alla skulle ha velat ha mer tid för det här, för det är en enorm fråga,” sa Stefan Löfven, premiärminister från 2014 till 2021, till Agence France-Presse.
Moskva har tidigare varnat för att ett finskt och svenskt Nato-medlemskap skulle tvinga landet att “återställa balansen” genom att stärka sitt försvar i Östersjön, bland annat genom att placera ut kärnvapen i Kaliningrad, mellan Polen och Litauen.
Linde noterade att ett finskt och svenskt Nato-medlemskap skulle anses vara “negativt” av Ryssland. Hon sa att inget av länderna förväntade sig en “konventionell militär attack” som reaktion men tillade att “ett väpnat angrepp inte kan uteslutas”.
Registrera dig till First Edition, vårt kostnadsfria dagliga nyhetsbrev – varje vardagsmorgon kl. 07.00 BST
Den svenska försvarsministern Peter Hultqvist sa på fredagen: “Om Sverige väljer att söka Nato-medlemskap finns det risk för en reaktion från Ryssland. Låt mig säga att vi i ett sådant fall är beredda att ta itu med alla motsvar.”
Det offentliga stödet för Nato-medlemskap i Finland, som delar en 810 mil (1 300 km) gräns med Ryssland, har mer än tredubblats till cirka 76 % sedan Rysslands attack mot Ukraina, och har stigit till cirka 60 % i Sverige.
Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, har sagt att båda länderna skulle “välkomnas med öppna armar” och att anslutningsprocessen skulle gå snabbt, även om ett formellt godkännande av alla alliansens medlemmar kan ta flera månader.