Arbetsstress och oro över pengar kan öka din risk att få en stroke eller hjärtinfarkt med upp till 30 %

Arbetsstress och pengarbekymmer kan öka risken för att få en stroke eller hjärtinfarkt med upp till 30 procent, varnar en ny studie.

Från ett internationellt urval på över 100 000 personer har forskare i Sverige kopplat risken för hjärt- och kärlsjukdomar med höga stressnivåer.

Experterna kan inte entydigt förklara kopplingen de har hittat, eller ens om höga stressnivåer är orsaken till hjärt-kärlsjukdomar.

Men tidigare studier tyder redan på att höga nivåer av kortisol från långvarig stress kan öka blodkolesterol, triglycerider, blodsocker och blodtryck.

– Det är inte känt exakt vad som orsakar den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdom bland svårt stressade personer, säger studieförfattaren Annika Rosengren, professor i medicin vid Göteborgs universitet.

“Men många olika processer i kroppen, som åderförkalkning och blodpropp, kan påverkas av stress.

“Om vi ​​vill minska risken för hjärt-kärlsjukdom globalt måste vi betrakta stress som en annan modifierbar riskfaktor.”

Hjärt- och kärlsjukdomar är benämningen på alla typer av sjukdomar som påverkar hjärtat eller blodkärlen, inklusive kranskärlssjukdom (täppta artärer), som kan orsaka hjärtinfarkt, stroke med mera.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den största dödsorsaken i världen och tar uppskattningsvis 17,9 miljoner liv varje år.

Denna nya forskning baserades på data som samlats in mellan januari 2003 och mars 2021 hämtad från studien Prospective Urban Rural Epidemiology (PURE).

PURE har mer än 200 000 deltagare, men den nya forskningen fokuserade på 118 706 individer utan någon historia av kardiovaskulära sjukdomstillstånd.

Personerna fanns i 21 länder – fyra höginkomstländer, (inklusive Kanada, Sverige och Förenade Arabemiraten), 12 medelinkomstländer (inklusive Brasilien, Polen, Sydafrika) och fem låginkomstländer (inklusive Indien, Pakistan, Zimbabwe).

Särskilt saknades bland urvalet var stora västerländska nationer, inklusive Storbritannien och USA, och högt befolkade länder inklusive Kina, Ryssland och Japan.

Deltagarna, både män och kvinnor, var i åldern 35 till 70 år, även om 50 år var genomsnittet när studien började.

Inledningsvis fick de frågor om upplevd stress under det senaste året, betygsatt på en skala från noll (ingen stress) till tre (svår stress).

“Stress” definierades som att känna sig nervös, irriterad eller orolig på grund av faktorer på jobbet eller hemma, att ha ekonomiska svårigheter eller upplevt svåra händelser och utmanande tider i sitt liv.

Sådana händelser och tider omfattade skilsmässa, arbetslöshet, dödsfall eller allvarlig sjukdom hos en familjemedlem.

Av deltagarna visade sig 7,3 procent ha varit utsatta för svår stress, 18,4 procent för måttlig stress, 29,4 procent för låg stress och 44 procent ingen stress.

De under svår stress var något yngre, mer frekvent kännetecknade av riskfaktorer som rökning eller bukfetma, och oftare i höginkomstländer.

Individerna följdes fram till mars 2021, vilket innebar att medianuppföljningstiden var 10 år.

Under denna tid registrerades 5 934 kardiovaskulära händelser i form av hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt.

För deltagarna med hög stress var risken för någon form av kardiovaskulär händelse förhöjd med 22 procent, hjärtinfarkt med 24 procent och stroke med 30 procent.

Dessa förhöjda risker hittades efter justeringar för skillnader i riskfaktorer mellan de med hög och låg stress.

En nyckelskillnad för denna nya artikel, publicerad i tidskriften JAMA Network Öppnafinnas att stressnivåer finnas klassificerat framför de cardiovascular händelserna, enligt laget.

Tidigare studier försökte fastställa stressnivåer hos personer som redan hade genomgått en hjärtinfarkt eller stroke, vilket kan ha påverkat svaren.

Studien kunde dock inte svara på om stress har en mer akut eller kronisk effekt, eller om dess effekt skiljer sig åt, mellan inkomstkategorierna i landet.

Andra begränsningar inkluderar de enkla och “delvis subjektiva” frågor som ställs till deltagarna, och det faktum att många länder runt om i världen inte ingår i PURE.

Flera studier har redan undersökt sambandet mellan stress och kardiovaskulära problem – en studie som publicerades tidigare i år fann att en förhöjd nivå av stresshormoner är kopplad till högre risk för högt blodtryck och kardiovaskulära händelser.

Denna forskning, publicerad i september i tidskriften Hypertension, följde 400 amerikaner i mer än ett decennium.

“Stresshormonerna noradrenalin, adrenalin, dopamin och kortisol kan öka med stress från livshändelser, arbete, relationer, ekonomi och mer”, säger huvudförfattaren Kosuke Inoue vid Kyoto University i Kyoto, Japan.

Forskare vid Harvard Medical School hävdade att de direkt kopplade ångest och stress till hjärt-kärlsjukdom för första gången redan 2017.