Att träna så hårt du kan är bättre på att lindra kronisk ångest än droger eller terapi, har en ny studie föreslagit.
Forskare i Sverige tittade på hur ångestsymtom minskade under loppet av 12 veckor till följd av både “måttlig och ansträngande” konditionsträning och styrketräning.
Båda träningsintensiteterna lindrade effektivt symtom på ångest även när sjukdomen var kronisk, fann forskarna.
Resultaten tyder på att mer “enkla” behandlingar behövs för ångest än läkemedel och terapi, som är kostsamma och ibland ineffektiva för patienter.
Både måttlig och ansträngande träning lindrar symtom på ångest, även när störningen är kronisk, visar en studie ledd av forskare vid Göteborgs universitet (stock image)
Den nya studien leddes av forskare vid Göteborgs universitet och publicerades i Journal of Affective Disorders.
“Ett 12-veckors gruppträningsprogram visade sig vara effektivt för patienter med ångestsyndrom i primärvården”, säger författarna i sin artikel.
“Dessa resultat stärker synen på fysisk träning som en effektiv behandling och skulle kunna göras mer frekvent tillgängliga i klinisk praxis för personer med ångestproblem.”
Till studien rekryterade forskarna 286 patienter med ångestsyndrom från primärvården i Göteborg och norra delen av Hallands län på Sveriges västkust.
Deras medelålder var 39 år och 70 procent var kvinnor. Ungefär hälften av deltagarna hade levt med ångest i mer än 10 år.
Genom lottning tilldelades deltagarna gruppträningspass, antingen måttliga eller ansträngande, under 12 veckor.
Båda behandlingsgrupperna hade 60 minuters träningspass tre gånger i veckan, under en sjukgymnasts ledning.
Allvaret av ångestsymtom – som inkluderar nervositet, snabb andning, ökad hjärtfrekvens och darrningar – rapporterades sedan av deltagarna.
Resultaten visar att deras ångestsymtom lindrades avsevärt även när ångesten var ett kroniskt tillstånd, jämfört med en kontrollgrupp som fick råd om fysisk aktivitet enligt folkhälsorekommendationer.
Grafik visar skillnaden mellan självrapporterad ångest vid baslinjen och efter 12-veckors träningskurs (efter intervention)
TRÄNINGSINTENSITET
Båda behandlingsgrupperna hade 60 minuters träningspass tre gånger i veckan, under en sjukgymnasts ledning.
Passen innehöll både konditionsträning (aerobic) och styrketräning. En uppvärmning följdes av cirkelträning runt 12 stationer under 45 minuter. Sessionerna avslutades med cooldown och stretching.
Medlemmar i gruppen som tränade på en måttlig nivå var avsedda att nå cirka 60 procent av sin maxpuls (en ansträngningsgrad som bedömdes som lätt eller måttlig).
I gruppen som tränade mer intensivt var målet att nå 75 procent av maxpuls (denna ansträngningsgrad upplevdes som hög).
Nivåerna validerades med hjälp av Borg-skalan, en etablerad betygsskala för upplevd fysisk ansträngning, och bekräftades med pulsmätare.
De flesta individer i behandlingsgrupperna gick från en baslinjenivå av “måttlig till hög ångest” till en låg ångestnivå efter 12-veckorsprogrammet.
För de som tränade med relativt låg intensitet steg chansen till förbättring vad gäller ångestsymtom med en faktor 3,62. Motsvarande faktor för de som tränade med högre intensitet var 4,88.
Deltagarna hade ingen kunskap om den fysiska träningen eller den rådgivning som personer utanför den egna gruppen fick.
– Det fanns en signifikant intensitetstrend för förbättring – det vill säga ju mer intensivt de tränade, desto mer förbättrades deras ångestsymtom, säger studieförfattaren Malin Henriksson vid Göteborgs universitet.
Dagens standardbehandlingar för ångest är kognitiv beteendeterapi (KBT), vanligtvis med sessioner med en terapeut ett par gånger i veckan, och psykofarmaka.
Men KBT kan vara dyrt och psykofarmaka har ofta biverkningar, såsom viktökning, yrsel, trötthet och till och med hjärtproblem.
Dessutom svarar patienter med ångest ofta inte på medicinsk behandling. Långa väntetider för KBT kan också försämra prognosen.
– Läkare inom primärvården behöver behandlingar som är individualiserade, har få biverkningar och är lätta att förskriva, säger studieförfattaren Maria Åberg.
“Modellen med 12 veckors fysisk träning, oavsett intensitet, representerar en effektiv behandling som borde göras tillgänglig inom primärvården oftare för personer med ångestproblem.”
Tidigare studier av fysisk träning vid depression har visat tydliga symtomförbättringar, påpekar teamet.
En tydlig bild av hur personer med ångest påverkas av träning har dock saknats hittills.
En av studiens begränsningar var användningen av självskattningsmått, vilket medför risken för en under- eller överskattning av symtomen.
Att vägra att erkänna att något är fel kan vara ett problem bland personer med ångest, enligt USA:s Mayo Clinic.